MÅNSMUMS
1 dl vetemjöl
2 dl havregryn
1 dl råsocker
1 tsk vanilj
100 g smör
100 g grovt hackad vit choklad
600 g rabarber
1 msk potatismjöl
1 tsk kanel
1 dl strösocker
Blanda vetemjöl, havregryn, råsocker och vaniljsocker.
Blanda i smöret med fingertopparna.
Skär rabarbern i cm bitar. Är den späd behöver den ej skalas. Potatismjöl, socker och kanel blandas noga med rabarbern.
Smöra en pajform och lägg i rabarberblandningen, strö över smulorna och sist chokladen.
Grädda cirka 20-25 minuter i 225 grader.
Servera med egen gjord vaniljsås el vaniljvisp. Så mycket godare än paket. Även lättsmält vaniljglass är ljuvligt till. Bon App!
Japp, mellofinal var det och vi firade med kaka som fick ett passande namn;) Eller hur!??
Käre mannen här i huset är helt galen i mello så här har vi hört alla genomgångar och allt.
Startfältet var verkligen nåt att bita i. Flera bra bidrag.
Men ändå så tyckte vi i familjen att Måns glänste som en stjärna över alla andra deltagarna.
Det var det tydligen fler som tyckte.
Kära nån så spännande och bra det var!
Inte igår det var direktsänd tv som bjöd på så mycket nerver.
Ok, det kanske händer hela tiden för er som kollar sport - men vi som inte skriker i falsett när hemmalaget pytsar in vinstmålet på tilläggstiden vi har liksom inte så mycket att få blodrusning av. Askul var det minsann tyckte jag!
Lika kul var det att Månsmumset jag gjorde gick hem.
I det här huset (precis som det jag växte upp i, hmmm... stackars mig!) är det ingen som slänger sig över det som bakas direkt. Oftast vill ingen ens smaka. Så döm då om min förvåning när maken säger att det var en av dom godaste efterrätterna han någonsin ätit. Det ni, det var skoj att höra kan ni tro!
Så på söndag då får ni välja på två rabarberkakor. På MORS DAG alltså.
Som vanligt den med cocos i degen som finns i våran första bok men nu gör vi även ett tillägg och tar med Månsmumset med vitchoklad över.
Jag lovade att om det skulle bli vinst för Måns så skulle vi hitta på nåt skoj i dag i Wadköping.
Verkligen inte helt säker på vinst även om vi alla höjde Måns till skyarna.
HUR ofta är det inte som nåt konstigt (sorry!) land som man knappt kan uttala vinner med en låt man gärna kryper in i en garderob och sätter i öronproppar och ryssmössa på för att slippa höra??
Händer alltför ofta i denna tävling tycker jag.
Så jisses vad kul det var att det blev som vi svenskar tyckte ännu en gång;)
Men bäst att hålla det som utlovats. Vi gjorde ett riktigt bra erbjudande på muggar.
Och verkligen hur kul som helst, sååå många kom och utnyttjade det.
Och som jag skrev på insta otroligt skoj att ni börjar hitta oss i Wadköping också. Det tokgillar vi! Vi måste se till att få upp lita skyltar så man hittar från alla håll....
Vet ni vad jag är sugen på?
Det här huset.
Vad tror ni?
10 rum, 1500 kvm tomt, några min till havet.
Jag orkar inte med mörkret. Det kommer vare sig jag vill eller inte, man kommer inte undan. Och jag vill inte. Måste se till det. Men va katten, jag vill ha nåt gammalt ruckel med känsla i som skall rustas.
Mannen vill inte. Rusta alltså. Fly mörkret vill han också. Skönt då vill vi lika. Kanske blir det aldrig nåt, men fundera och drömma det är som Boye säger halva, om inte hela resan. Och där är jag nu. Men det går sisådär. Tror man måste vara på plats. Det här huset ligger så rackarns fel det bara någonsin kan. Skulle vi komma dit kanske det bara var så rackarns rätt det någonsin kan vara. Vad vet man bakom en dataskärm hundratals mil därifrån.
Inte mycket.
Så jag återgår till företagarens dilemma, bokföring. Är man hemma hittar man alltid lite härlig tid för arbete;) Happy I like it!
Spring iväg nu och fixa rabarber,
kram på er.
Eva
10 rum, 1500 kvm tomt, några min till havet.
Jag orkar inte med mörkret. Det kommer vare sig jag vill eller inte, man kommer inte undan. Och jag vill inte. Måste se till det. Men va katten, jag vill ha nåt gammalt ruckel med känsla i som skall rustas.
Mannen vill inte. Rusta alltså. Fly mörkret vill han också. Skönt då vill vi lika. Kanske blir det aldrig nåt, men fundera och drömma det är som Boye säger halva, om inte hela resan. Och där är jag nu. Men det går sisådär. Tror man måste vara på plats. Det här huset ligger så rackarns fel det bara någonsin kan. Skulle vi komma dit kanske det bara var så rackarns rätt det någonsin kan vara. Vad vet man bakom en dataskärm hundratals mil därifrån.
Inte mycket.
Så jag återgår till företagarens dilemma, bokföring. Är man hemma hittar man alltid lite härlig tid för arbete;) Happy I like it!
Spring iväg nu och fixa rabarber,
kram på er.
Eva
Ok, det är ett riktigt renoveringsobjekt. Men alltså, läckert som bara den kan det bli!!!