Oj hur det blev...
Redan i torsdagskväll när vi pratade med Hanna och hon berättade om vulkanen började det.
Sen har vi förstått att vi inte skulle kunna åka på utsatt dag. Vi har fått extremt lite info hur vi skall göra osv. så osäkerheten och frågorna har varit stora.
Jag orkar inte ens berätta hur det hela gick till när vi lyckades komma med det första och enda planet hem igår. Nu är det visst stängt igen??! När Norwegian ringde och sa att vi skulle få komma med hade vi EN TIMME på oss att fixa allt och vara på flygplatsen.... Ni kan ju tänka er själva. Minuterna innan hade meddelandet varit att vi skulle bli kvar till nu på lördag. Tårarna sprutade flera gånger under gårdagens morgontimmar kan jag berätta...
Usch, usch men nu ska vi inte prata mer om det. Gräsligt var det och det glömmer vi här och nu!
Ska bara visa er hur det såg ut på Nice flygplats:
Fullt med sängar och hjälporganisationer som delade ut dryck och bröd.
Hur oroligt vi än har haft det har vi ju haft en evinnerlig tur som haft ett ställe att bo och vara på. Jaja, nu är vi hemma och ALDRIG har det varit skönare kan jag berätta. Den här gången kändes det inte självklart....
Här kommer en bild på en helt vanlig trappa i Tourette. Nice nice.
Nu är ni som har lust
HJÄRTLIGT VÄLKOMNA ATT BESÖKA VÅRA BLOMDAGAR!!
Vi ska försöka göra så gott det går att ge er den känsla vi hade hoppats att solen skulle kunna förmedla.
Stora kramar från mig, nu har jag längtat sååå efter att blogga - är snaart tillbaka:))
Eva
2 kommentarer:
Så skönt att få komma hem ... känner de som får vänta än på besked ... inte roligt alls!
:)
Skönt att ni kom hem.. många som fortfarande inte fått flyga, men nu börjar de ju öppna luftrummen igen så man hoppas att vindarna och vulkanerna håller sig lugna nu..
Kram Mia
Skicka en kommentar