Min första kommentar i morse var:
Lasse vet du, jag är KÄR i utbyggnaden!!!
Lasse vet du, jag är KÄR i utbyggnaden!!!
Jaha svarar han, ja men det var väl bra då.
Helt cool. Tur jag har en sån cool människa jag delar mitt liv med;)
Men vet ni, jag är kär.
Det första jag tänkte på i morse var att jag kommer att ÄLSKA att vara därute!
Min kära familj har sagt att jag aldrig kommer att vilja gå ner dit för att ställa mig och baka, jobba med papper osv..... men vet ni, dom har fel!
Jag älskar det nya och jag vet att gamla Smultrongården är glad för att vi byggde det nya.
Då har gamla huset lättare att kunna leva kvar minst 300 år till.
Vi har stagat upp det och gjort så att det är stabilare.
Huskropparna gillar varandra det känner man:)
Tyck gärna att jag är lite dingdong när jag säger det - men ni vet - KÄNSLAN i mitt liv är det allra allra viktigaste av allt.
Jag gör väldigt sällan nåt som känns fel i magen.
Det var fler igår som sa att det var så HEMTREVLIGT.
Tyck gärna att jag är lite dingdong när jag säger det - men ni vet - KÄNSLAN i mitt liv är det allra allra viktigaste av allt.
Jag gör väldigt sällan nåt som känns fel i magen.
Det var fler igår som sa att det var så HEMTREVLIGT.
Det blir jag verkligen riktigt glad för.
Det ska kännas för er besökare att ni direkt känner er som hemma.
Att huset och vi välkomnar er.
Att ni verkligen direkt får känslan.
Viktigt för mig.
Så himla kul med er tjejer som stannar länge.
Så himla kul med er tjejer som stannar länge.
Jag var tvungna att säga till ett par att dom måste gått länge, en av tjejerna brukar ofta komma.
Dom sa att dom varit i 2 1/2 timme. Det är ju verkligen rätt länge. I samma lilla butik.
Men dom satt och fikade och mös och hade trevligt tillsammans.
Jag gillar det så oooooooootroligt mycket.
Att vi fått till ett ställe där andra tycker om att vara.
Det känns riktigt bra!
Sen ni tjejer från Västerås som kommer med jämna mellanrum och går också i timmar.
Sen ni tjejer från Västerås som kommer med jämna mellanrum och går också i timmar.
Verkligen jätte kul. Dom blev så glada att just igår hade vi både mat och kakbuffé.
Vi ska försöka ha så man kan få sig nåt litet att äta varje dag.
Det är ju en hel del som rest en bit för att komma.
Men köket måste bli 100 först. Är inom en rimlig tidsplan.
Igår hade vi Mollyträff här.
Första gången var i slutet av augusti.
Flera av tjejerna kom tillbaka nu.
Dom kom från, håll i er nu!!
Skåne - Oslo - Karlstad sen från närområdet häromkring.
Wow säger - jag blir varm i hela kroppen när jag tänker på det.
Tänk att ni vill åka så långt för att komma hit till oss.
Helt makalöst roligt för oss:)))
Sist satt dom i trädgården. Nu var det lite mer provisoriskt men det funkade.
Sist satt dom i trädgården. Nu var det lite mer provisoriskt men det funkade.
Under byggets gång har en del grejer förändrats.
Mitt kontor är bortprioriterat därute.
Det kommer troligtvis att vara fik där istället.
Riktigt mysigt skulle det bli.
Och jag är ju mycket för MYS.
Men hörrni, visst är det väl SYND OCH SKAM att jag inte fotat nåt!
Men hörrni, visst är det väl SYND OCH SKAM att jag inte fotat nåt!
Sandra och Adam hade bakat värsta super dunder kak och godisbordet.
Så mycket gott att det var inte klokt.
Vi ringde in våran duktiga Stina så hon fick göra Stinas Tårta.
Hon är så himla bra på den. Fin och god som bara den.
Och inte ett enda bildbevis:((((
Jag kan lova er att det var en rätt slut Eva som jobbade igår.
Hjärnan har gått på högvarv pga bygget.
Jag har mått SKIT över det där bygget ska ni veta. Så dåligt!
Byggnadsnämnden, ritningar, kostnader, ja allt.
Jag visste hur det skulle se ut inne i min skalle.
Men jag kan ju inte få det på papper.
Jag kan inte rita. Vet ni hur handikappad man blir då!??
Helt bedrövligt.
Vill att folk ska fatta men när jag inte kan visa är det ju inte lätt.
Vill att folk ska fatta men när jag inte kan visa är det ju inte lätt.
Hur som helst - nu är vi nästan i mål.
Och en av de absolut värsta tiderna i mitt liv hoppas jag går mot sitt slut.
Ni anar inte hur vi haft det.
Allt har gått fel.
Ni vet att jag skrev att allt gick sönder i höstas.
Jag tyckte det var så mycket att jag ville inte berätta mer när det bara fortsatte.
Det är så sjukt att man tror knappt det är sant.
Jag måste sätta mig ner och försöka minnas så kan man se tillbaka och vara tacksam att saker och ting går över.
Måste bara berätta som en liten kulmen, lite grädde på moset sådär... att för nångra veckor sen skulle Hanna hämta lite saker i förrådet vi har kvar vid min förra butik.
Där var ju de klassiska dyra tygerna vi skulle få plats med när bygget var klart.
Plus en massa andra grejer. Bl a lite saker från när barnen var små.
När hon kommer dit är det tomt.
TOMT.
Jag ringer fastighetsägaren hem, sent en kväll. Jag är ju i uppror.
Han lovar återkomma.
Självklart gör han inte det. Dagen efter ringer jag honom igen.
Allt är slängt berättar han.
Omöjligt säger jag.
Man slänger inte inplastade helt nya tygbalar som väger 20 kg!
Jo det gör man tydligen.
Jo det gör man tydligen.
Nu vet vi ingenting vad som händer. Bara att händelsen i sig är helt overklig.
Ingen normal människa kan kasta det som fanns där.
Omöjligt.
Hur som helst borta är det.
Och sånt där har det varit hela tiden under bygget.
Man har hållit sig för skratt!
Samtidigt som man ska ha jobbat - haft kreativitet och skaparlust.
Maken har sitt heltidsjobb och allt som händer och sker med barnen.
Fabian har nu samtidigt sålt: POTATIS - TANDBORSTAR - BINGOLOTTER - NEW BODY - TOA OCH HUSHÅLLSPAPPER. Skolan och fotbollen.
Man blir verkligen helt cocooo i colan!
Men nu är det så gott som över och jag är som sagt
KÄR.
Väldigt skönt efter den vidriga pärsen.
Väldigt skönt efter den vidriga pärsen.
SJÄLVKLART vet jag att det inte är över än.
Byggnadsnämnden idiotförklarar mig troligtvis och ska väl jäklas på nåt vis.
Men nu är vi nästan i land och det är en
HELT OBESKRIVLIG KÄNSLA!!!
Nu ska jag försöka att lägga min nya kärlek åt sidan.
Bry mig om andra kärlekar.
Den stora jag hyser för staden London till exempel.
Kl 14.00 åker Hanna, Helena, Camilla och jag dit.
Helena fyllde ju 40 i fredags och hon har aldrig varit dit så det blev vår present till henne.
Gissa om det ska bli kul;)
Hanna har inhandlat smultronpusscider som vi ska fira med.
Kan väl passa bra när vi Smultrisar drar iväg.
Bilden här ovan är från hotell Ritz som vi ska försöka komma iväg på afternoontea på.
Dom hade fullt i morron när julkören sjunger.
Vi ska ringa i morron bitti och se om dom fått nåt återbud.
Vi ska ringa i morron bitti och se om dom fått nåt återbud.
Tänk vad mysigt!
Då kommer vi väl hem med nån bra idé kan man hoppas.
Oj, det blev mycket skrivet.
Oj, det blev mycket skrivet.
Känns som 30 kg stenar lämnat min kropp i och med bygget.
Jag är så TACKSAM för det.
Så otroligt härligt.
Och vet ni, det allra roligaste är att ni gillar att komma hit och tycker att det känns bra.
Det är ju det som är det viktigtaste:))
Kram från alla oss
ny gör vi London osäkert och syns med nya friska fräscha tag på onsdag igen!
Och då blir det en ny spännande tid med Nya Smultrongården;)
Eva
5 kommentarer:
OJ OJ Eva!! skönt att bygget snart är i hamn!! hoppas att allt blir som du tänkt dig..Kommer snart och hälsar på på smulrtis...hoppas London är så där bra som bara London kan va::!!
Är så nyfiken på det nya!!!!
På onsdag kommer jag o två vänner till mig o njuter av Smultrongården;)))
Ha det bra i London
Carin
DET är så underbart på Smultrongården, men det bästa är faktiskt att få träffa ER som är där. Ni är såna energiska underbara glädjespridare!
Till sommaren tar jag med mig man o barn o njuter o visar dem hur fint ni har det.
Anna den glada skåningen.
Håller tummarna för återbudsplatser på Ritz! Ser fram emot rapport från London / Stina
det jeg var ute etter, takk
Skicka en kommentar