FÖRBEREDELSER........

Parallellt med förberedelserna inför Tarafotningen idag har jag HELA TIDEN bokmässan i bakhuvudet.

Måste snart beställa blommorna som skall vara där. 

Skall jag ha med dom här flaskorna??

Det kommer att vara sjuuuukt mycket utställare där.

Varför skulle dom stanna vid just vår monter!??!

Ja, säg det.

Är dock otäckt medveten om att vi är tvungna att ha en riktigt, riktigt schysst monter. 

Känns sådär lätt att få till.....

Annat är det när jag gör grejer här i närområdet.

Man fixar och grejar och kan åka till Smultris och komplettera med det man tycker saknas.

Nu måste ALLT finnas med i bilen direkt ner till Götet!

Måste bli schysst och hemtrevligt samtidigt som det inte får bli för mycket. 

Montern är verkligen inte stor!

Men hellre har jag saker kvar i bilen än att jag står tom och tänker; varför har jag inte DET med mig!!???

Även om det är höst nu måste jag tänka lite på hur boken ser ut.

Kan inte vara för mörk eller industrimonter.

Även om det förstås ligger i tiden.

Måste anpassa till känslan på omslaget tycker jag. 

Dom här flaskorna är 34 cm höga. Rätt stora alltså. 

Även om det kan vara svårt att ha nåt i dom, skulle dom ju kunna få stå rätt upp och ner på en hylla. 

Vad tror ni?

Jag kommer ju att ha saker med mig som finns i butiken och som folk förstås har sett på annat håll. 

Vill gärna blanda upp det med unika saker.

Köpte dom här på Vence antikmarknad i onsdags.

Har inte sett såna förr så dom är ju rätt unika.

Tror jag.

Herregud - det brinner snart i hjärnan på mig!!!

Är så rädd att det inte ska bli bra........

Tack snälla ni som tog er tid och kom med så himla bra råd!

Jag har verkligen med mig dom nu när det är på fullaste allvar.

Går tillbaka och läser och funderar hela tiden.

To be continued......

Förresten!!!!! Hanna har börjat en ny epok - hon är så fantastiskt glad över att inte (för närvarande) behöva gå ut i Nice och söka fler jobb. Hon fick det hon provjobbade på i fredags.

Hon är förstås glad som en speleman.

Att "sälja" och göra reklam för sig räckte gott och väl dom två timmar hon var ute i onsdags.

Hon var INTE glad över det kan jag lova. Tyckte det var helpest. Plus att hon inte kan språket.

Jag förstår henne.

Men nu är hon som sagt glad som en lärka. 

Har en massa härligt positiva och sprudlande ungdomar som arbetskompisar. 

Det är en otroligt populär restaurang/sportbar mitt i gamla stan i Nice så jag tror faktiskt att hon kommer att möta lika mycket härliga människor där som vi gör här på Smultris.

Typ samma härliga känsla. 

Så roligt.

Känslan är ju liksom det viktigaste;))

Så nu vet ni det. 

Hon börjar nog blogga så småningom när internet dyker upp i hennes liv igen;)

Tjingigen!