Tiden rusar.....

Visst känns det väl så. 

Helgerna dyker upp och vips så är dom slut. Poff! Bara så där. 

Jag som säger att jag aldrig lagar mat el bakar gjorde faktiskt räkmackorna i lördags. Kul som 17!! Nu har jag en liten önskan, det är att Hanna och jag skulle gå helt wild and crazy och bara stå och baka en hel dag. Stina är en riktigt duktig bagerska så kanske vill hon oxå vara med. Hon läser en och en halv kurs på universitet så tiden där är väldigt knapp. Plus att hon jobbar dessemellan. Men jag vill ju hävda att kreativitet ökar den man redan har, så det är säkerligen bra att bryta läsandet och freaka loss bland vispar och bunkar. Och visst blir man lycklig av nybakaddoft, mmmm säger jag bara. 

Så kul med all försäljning på mässan också. Plus att alla Smultrisbesökare vi stötte på. Kul!!

Hastigt och lustigt och fullständigt utan förplanering hamnade vi på Chateau Grand Cru i lördags, även kallad Vin och ostmässan. Vi brukar besöka den men hade varit borta så mycket och vi behövde vara hemma. Alltså, skulle behöva.... haha! Det bidde inte så....

Efter bubbel och vinprovningar var vi ett glatt gäng som gick vidare ut i den restaurangtäta Örebronatten. Det blev en sen/tidig natt/dag när vi vaknade upp 03.30 på bussen i..... gissa vart....

FRÖVI. Nej men alltså, man tror ju inte att det är sant. Var det möjligt? Hade vi missat att gå av hemma!??? Åååååh vad trött man kan bli. Vi sätter oss alltså på sista bussen hem. Somnar efter typ en halv sekund och vaknar när vi missat vår hållplats med en och en halv mil.  

 Frövi är som bekant allt annat än en metropol. 

Fler bussar gick inte och taxi det kan man glömma....

Bara att ringa och väcka en sovandes son som tar sin mopedbil och vi viker in oss i den.

Vilken nedrans tur att han var hemma, thank God för det. Kan lova att lördagsnatten var fullständigt iskall, rå och becksvart, huvva! 

Det är både bra och dåligt att ha förmågan att koppla av och sova precis vart som helst.

Men det kan ju bli väldigt tokigt också. (Som bla när jag somnade mitt i en mening hemma hos The Peter Wahlbäcks pappa...)

Vi skulle ju självklart ha ställt klockan så den ringt fem minuter innan avstigning.

Mycket orutinerat. Hur som helst lär man av misstag och det kommer aldrig mer att hända, var så säker.

Den natten blev inte mycket sova. Dom kära barnen kom hem och hjälpte till att städa förråden ute redan klockan 09.00. Med en massa extra armar och energi utfördes massor.

Och det bästa är att dom lovat komma tillbaka;)

Hanna har ju flyttat hem för typ sjuttioelfte gången. Om någon undrar hur det är att bo med vuxna barn kan jag bara berätta att det är hur bra som helst. Hon skulle ut på lite utflykt nu och det sista hon säger:

-Nu sticker jag mamma, gjorde en matlåda till dig också, står på bänken, ciao!

Tror det är mycket av en inställningsfråga.
Vill man att det skall funka så gör det också det. Och det är klart, läget förenklas av att huset vi delar är rätt stort. Och vi huserar på två våningar. Det är kul. Man vet också att snart sticker hon igen.
Då är det bara vi, Fabian och tre katter. Så vi njuter över att ha huset fullt så länge det varar.
Kul som bara den. Och vem vill inte ha matlåda;))

Underbara ångkokta ekogrönsaker skall avnjutas i trädgården

Tips: HÄR hittar du ångkokare. Behåller vitaminer, mineraler och alla spårämnen i det du kokar. 

Omodern pryl som återigen dammats av och ser dagens ljus.

Nu out in the garden,
kram på er och se till att få en bra måndag:)